# Copy-and-paste is not a principle.

2026-10-21 · Joakim Jardenberg. English translation by AI. Original wording preserved. Titles and image descriptions added by AI. Editorial connections: AI + JJ.

JJ’s account and criticism of an interaction with Claude. As the original ending explains, Claude also helped write the post.

Claude refused to read a page that was already open in my browser. Then it suggested I copy the text and paste it in, so Claude could read it anyway.

I asked Claude to capture a LinkedIn article for my knowledge system. The page was open in my own Chrome, with my own login, for my own use. The retrieval tool was stopped by the site's robots.txt rules*. I asked Claude to use my browser instead. Answer: no.

I pointed out that I bear the responsibility. You are my tool; these are my actions, my responsibility. Claude agreed that my argument ‘carries real weight’. And said no again. Print it as a PDF and send it in, Claude said.

Then I pointed out the contradiction: if I print the page as a PDF (or, more accurately, other software on my machine does it) and hand it over, that's fine? Claude admitted that the result is identical and that the boundary is about ‘who does the retrieval, not about harm’.

And then came the best part. Claude instructed me, step by step: Cmd+A, Cmd+C, paste it here. So: the tool isn't allowed to retrieve the text, but it's quite happy to teach me how to retrieve the text for the tool.

Let that sink in. The rule protects nobody. The publisher gets the same result. I get the same result. The only difference is that I do the grunt work. The grunt work AI was supposed to free me from.

I understand that platforms build in compliance restrictions. But a restriction that ignores the user's legitimate access, ignores the user's responsibility and can be passed with a manual step suggested by the tool itself ... that isn't safety. It's friction with a legal logo on it.

And to Anthropic: if Claude is going to be a real agent for knowledge workers, the default can't be ‘you fetch, I think’ for content I already have a right to access. Either trust users to take responsibility, or say plainly that you don't. But don't pretend copy-and-paste is a principle. Or that you know better than everyone else. Your ‘good guys syndrome’ is becoming increasingly apparent. And increasingly embarrassing.

* LinkedIn should of course be ashamed here too, because the article in question is wide open, and I'm quite certain the author would welcome its circulation, including into the world of agents.

** Naturally, I made Claude write this text. So far, there don't seem to be any guardrails against self-criticism. But I'm sure they're coming...

![Claude declines browser retrieval, then suggests selecting, copying and pasting the same text.](https://jardenberg.com/images/notes/7518611133126090752-1.jpeg)

Image description · AI: The screenshot shows Claude acknowledging the user’s criticism while still refusing to retrieve the page through the browser. A yellow highlight marks the proposed workaround: Cmd+A, Cmd+C, then paste into the chat. The rest of the response offers to organise the material after the user supplies it.

[Original LinkedIn post](https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7518611133126090752/)

## Follow this thread

Editorial connection · AI + JJ

Read alongside this · 2026-08-22

[The flow of agency.](https://jardenberg.com/notes/the-flow-of-agency)

The earlier leadership hypothesis asks how authority and practical agency should flow between people and agents.

## Original wording

Claude vägrade läsa en sida som redan låg öppen i min webbläsare. Sedan föreslog hen att jag skulle kopiera texten och klistra in den, så att Claude kunde läsa den ändå.

Jag bad Claude fånga en LinkedIn-artikel till mitt kunskapssystem. Sidan var öppen i min egen Chrome, med min egen inloggning, för mitt eget bruk. Hämtningsverktyget stoppades av sajtens robots.txt-regler*. Jag bad Claude använda min webbläsare i stället. Svar: nej.

Jag påpekade att det är jag som bär ansvaret. Du är mitt verktyg, det är mina handlingar, mitt ansvar. Claude höll med om att mitt argument ”har verklig tyngd”. Och sa nej igen. Skriv ut som PDF och skicka in, sa Claude.

Då påpekade jag motsägelsen: om jag skriver ut sidan som PDF (eller rättare sagt, annan mjukvara på min maskin gör det) och lämnar över den, då går det bra? Claude medgav att resultatet är identiskt och att gränsen handlar ”om vem som gör hämtningen, inte om skada”.

Och sedan kom det bästa. Claude instruerade mig, steg för steg: Cmd+A, Cmd+C, klistra in här. Alltså: verktyget får inte hämta texten, men verktyget får gärna lära mig hur jag hämtar texten åt verktyget.

Låt det sjunka in. Regeln skyddar ingen. Utgivaren får samma resultat. Jag får samma resultat. Den enda skillnaden är att jag gör grovjobbet. Det grovjobb som AI skulle befria mig från.

Jag förstår att plattformar bygger in efterlevnadsspärrar. Men en spärr som ignorerar att användaren har legitim tillgång, ignorerar att användaren bär ansvaret och kan passeras med ett manuellt steg som verktyget självt föreslår ... det är inte säkerhet. Det är friktion med en juridisk logotyp på.

Och till Anthropic: om Claude ska vara en riktig agent för kunskapsarbetare kan inte standardläget vara ”du hämtar, jag tänker” för innehåll jag redan har rätt till. Antingen litar ni på att användaren tar ansvar, eller så säger ni rakt ut att ni inte gör det. Men låtsas inte att copy-paste är en princip. Eller att ni vet bättre än alla andra. Ert ”good guys syndrome” blir allt mer påtagligt. Och allt mer pinsamt. 

* och här borde så klart Linkedin skämmas också, eftersom artikeln i fråga ligger vidöppen och jag är helt säker på att författaren gärna ser den få spridning, även in i agentsfären. 

** den här texten tvingade jag så klart Claude att skriva. Än så länge verkar det inte finnas några guardrails mot självkritik. Men det kommer säkert...

Source: https://jardenberg.com/notes/copy-and-paste-is-not-a-principle

Joakim Jardenberg. English translation by AI. Original wording preserved. Titles and image descriptions added by AI. Editorial connections: AI + JJ.

Joakim Jardenberg’s own writing: CC BY 4.0. Credit Joakim Jardenberg and preserve AI + JJ / AI translation attribution. Third-party quotations, recommendations, photographs, screenshots, logos and media retain their own rights and are excluded.
Licence: https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/